Just nu känns det som om vardagen snurrar på så fort, så fort!
Jag och maken löser av varandra här i hemmet och turas om att vara hemma på kvällarna.
Lillebror har haft några nätter när han kommit till oss framåt morgonen och det innebär att han kommer och kryper ner i min säng. Väl där lägger han sig så nära han kan och ska sova. Ju närmare han lägger sig dessto längre ut på kanten kryper jag och till slut ligger man där på yttersta kanten och kan inte sova.
I måndags morse kom han redan kvart över tre och storasyster kommer en timme senare. Då blev vi för många så det blev lite oroligt. Vid halv fem så gick jag och storasyster ner och la henne i hennes säng, jag gick upp för att göra mig i ordning för jobbet.
När vi drack kaffe på jobbet på em insåg jag att jag varit vaken i 12 timmar... uärk.
I går var det lite bättre för då kom han inte förrän någon timme senare även om jag inte kunde somna om då heller.
Och när man är uppe så tidigt så blir det tidiga kvällar, synd bara att maken är så kvällspigg och jag så kvällstrött.
Men i helgen ska vi vara ledig ihop så då kanske vi hinner ses lite. Vi har en hel del vi måste prata om och planera här inför våren och det börjar bli lite bråttom. Vi har bokat in folk som ska hjälpa oss med olika uppdrag och då gäller det att veta vad man vill ha.
Jag har följt en kvinna som bara har en önskan i livet just nu:
Att hitta sin son Thor som hennes exman och Thors pappa har fört bort.
Här kan du läsa mer: http://www.thorwang.com/
Nu väntar dagens första kopp kaffe och genomläsning av dagens tidning. Det kanske inte är dumt att komma upp på morgonen ändå... eller... nja.
To be continued...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar