.... eller när man ska ta sig upp för backen hem till oss så känns det som döden.
I söndags kväll tog jag hojen hem vid halv niotiden... rackarns vad det var mörkt! Men det gick riktigt bra och jag kände mig nästan speedad när jag kom hem.
I onsdags var det dags igen... men då cyklade jag även TILL jobbet så först 15 km till jobbet och sen när mörkret lagt sig så var det dags för 15 km till. Mmm det kändes i torsdags men egentligen bara på ett angenämt sätt.
Tanken var att jag skulle cyklat in i fredags morse MEN kombinationen av att Storasyster skulle hämtas på vägen hem (går inte med cykel) och att jag måste cykla hemifrån kl 05.15 gjorde att jag avstod.
Men idag klockan halv nio tog jag en tallrik yoghurt och sen bar det iväg på min 12-kilometers runda. Det kändes skönt även om jag hade rejäl motvind en bit av vägen.
Väl hemma kunde jag med gott samvete ta mig ett par mackor med leverpastej och en kopp kaffe. Det var en GOD frukost.
Nu vilar vi efter att ha varit på konsert med Mora Träsk, KUL!!
I kväll vill jag bara ta det lugnt!!
To be continued...
3 kommentarer:
Roligt att Mora Träsk en existerar fortfarande :-)
JA, och jag frågade Leif (killen som startade hela mojjängen) hur länge de funnits...
Sedan 1971!!
Jösses vad barnen skrek och sjöng....
Synd att bra tandemcyklar ska vara så dyra och ovanliga. Med en sån kan man ju faktiskt både hämta och lämna människor.
CYKLISTEN!
Skicka en kommentar