söndag, november 22, 2009

Stor vecka!

Denna veckan är lite speciell!!

Lillebror fyller nämligen 6 år och detta ska ju självklart firas med pompa och ståt.
Kalas för släkten på lördag och sedan ett rackarns barnkalas på söndag.

Presenter är inhandlade och ligger och halkar omkring i bakluckan på bilen i vänta på att delas ut. Storasyster ska köras till sportaffären och få hjälp med att inhandla sin present: en rak keps.
Han har nämligen suktat efter hennes sedan hon köpte den. Nu ska då få sin egen!

Annars har helgen varit förhållandevis lugn förutom en liten olycka med tre speglar. De är i mer eller mindre kras och flera års olycka förväntas (eller helst inte). Eftersom man inte kopplar in hjärnan i sådana situationer så får jag gå tejpad på ena handen ett tag, eller i alla fall tills det läkt. Och det ska nog inte ta så väldigt lång tid.. ja vi får se.

Lillebror är lite besviken att speglarna är borta för han tillbringade en hel del tid framför dem med olika dansövningar, gymnastikövningar eller grimaser. Vi har lovat honom att någon form av spegel där igen, däremot inte samma sort ja alltså sorten som ramlar ner....

Det märks på den lille sonen att det snart är födelsedag för det där oroliga, spända kommer fram och det är många tankar som rör sig i knoppen på honom. Man får göra sitt bästa för att ge bra svar. Just i kväll kan han nästintill inte somna för han kommer inte riktigt till ro. Och då kommer alla andra bekymmer (eller andra saker som han funderar på) fram och han är riktigt snacksalig. Just nu är det makens tur att handskas med detta.

På min rara lilla arbetsplats har vi precis haft en heldagsutbildning i Första Hjälpen, kom ju till användning i går. Fast jag kunde en del innan också.
I övrigt är det febril aktivitet på jobbet, våra kära deltagare kommer och går och jag kan inte ens föreställa mig vissa av dem på ett "vanligt" jobb, än mindre ett ordentligt anpassat. Det är inte enkelt för dem och det känns skönt att man i alla fall kan hjälpa vissa av dem.
Andra lyckas vi inte med och de gör bort sig gång efter annan och får ta konsekvenserna av sitt handlande till slut och det är inte alltid så enkelt.

Nä nu ska jag nog lösa av maken.

To be continued...

Inga kommentarer: