fredag, februari 24, 2006

Så hör man hos Anne-Maj!

Idag är det alltså en vecka sedan vi lite nervösa satt i bilen och skulle åka och hälsa på Anne-Maj och hennes familj. Totalt hämningslös som jag är så föreslog jag ju att vi kunde träffas när vi ändå var i Falun... inte så jag ångrade det men kanske hade jag varit lite för framfusig...??

Nåja, vi var ute i god tid så vi kunde titta oss omkring i omgivningarna också!

Väl där så pirrade det bra i magen men vi ringde på och möttes av en säkert lika spänd Anne-Majfamilj. Vilken tur att man har barn för det avdramatiserar det hela en hel del.
Jag tyckte att vi hade fått en bra tolk, men jösses vad konstigt det känns när folk pratar teckenspråk (Anne-Maj, jag gör säkert alla fel nu med vad jag kallar teckenspråk men förlåt mig i så fall) och man inte förstår i stort sett någonting.
Vissa saker förstår man ju men det är ju det lilla. Och visst hade saker att prata om hela, hela tiden... Det är ju inte heller lätt att veta vad man ska prata om men det löste sig också väldigt bra.
Barnen hade jättekul och storasyster sa när vi åkte därifrån att "jag vill att de bor nära mig hela tiden"!! Gott betyg!!

Gott betyg får också Anne-Majs fantastiska cheesecake!! (Receptet var det i gamla bloggen?? Vill ha det igen!!) Den första försvann innan vi hann blinka och den andra åt vi så gott vi kunde av, men jag förstår att det blev en del kvar till henne på kvällen.

Tiden flög iväg alldeles för fort MEN innan vi åkte därifrån så uttalades lite vaga förhoppningar om att träffas till sommaren, men då hos oss...
Jag ser fram emot det alldeles väldigt, vi får väl kommunicera via whiteboard i värsta fall... VÄLKOMNA hela familjen!!!

Vi frågade storassyster om det var något särskilt hon tänkte på när vi åkte därifrån, nä det tyckte hon inte, mer än att flickorna var väldigt snälla mot henne. Härligt!!!

Så nu kan jag bara säga, underbart att träffa nya människor, lära sig nya saker och våga göra bort sig ordentligt (vilket vi kanske gjorde)

Och så funderade jag på om ni döva och hörselskadade "läser in teckenspråk" i de gester som vi hörande gör när vi gestikulerar...?? Jag vet att de som kan morse "läser in" det i de knackningar som blir när man rör med skeden i kaffe/tekoppen? Om man vågar fråga alltså...

to be continued...

2 kommentarer:

Anonym sa...

Tack, det var rolig berättelse.. Hade undrat om jag skulle skriva, men väntade på er först:-) Ok då vet jag. Vi var ju inte nervösa, för vi hade ju fullt upp men VÄLDIGT nyfikna på er!!!! Tiden gick väldigt fort! Ni ska få recpten snart. Jo om vi åker ner söderut i sommar, så viker vi av till er säkert. Flickorna tyckte roligt med era barna. Dom blev jätteglada för pysselgrejorna. varje dag har dom gjort tvål, målat på tröjan, gjort suddisar!! Bra gebort presenter har jag lärt mig.

Ni som gör "gester" har ingenting med teckenspråket.. Men vi läser ofta av er kroppspråk. Alltså hela kroppen, mimiken och gester. Ni såg hur curlingtjejerna gjorde i går? Oj oj.. kram

Bantartant sa...

Anne-Maj, du är med hur jag menar med gester i alla fall.. för det kunde ju blivit riktigt kul ...